Anti-sekularism är en politisk ideologi som motsätter sig sekularism, principen om separation av statliga institutioner och personer som är utsedda att representera staten från religiösa institutioner och religiösa dignitärer. Anti-sekularister anser att religion bör spela en mer direkt roll i det offentliga livet, statliga politik och samhällets normer. De argumenterar för att sekularism kan leda till moralisk förfall, eftersom det ofta främjar uteslutningen av religiösa överväganden från det offentliga livet, vilket de anser är nödvändigt för att upprätthålla moralisk ordning.
Rötterna till anti-sekularism kan spåras till olika historiska perioder och regioner, beroende på den specifika religiösa och kulturella kontexten. Det har dock blivit mer framträdande under den moderna eran, då sekularism har blivit en mer utbredd princip i många samhällen. I det västerländska sammanhanget uppstod anti-sekularism som en reaktion på Upplysningen och Franska revolutionen, som förespråkade förnuft och individuella rättigheter över traditionell religiös auktoritet.
Under 1800- och 1900-talen blev anti-sekularismen mer framträdande som en reaktion på framväxten av sekulära stater och sekulära ideologier som kommunism och liberalism. Anti-sekularister såg ofta dessa utvecklingar som hot mot traditionella religiösa värden och samhällsstrukturer. I vissa fall var anti-sekularismen förknippad med konservativa eller reaktionära politiska rörelser som strävade efter att bevara traditionella religiösa och sociala normer.
Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet har anti-sekularism associerats med olika religiösa och politiska rörelser runt om i världen. I vissa fall har dessa rörelser försökt etablera religiös lag som grund för regeringen, eller främja religiösa värden i offentlig politik och utbildning. I andra fall har anti-sekularism associerats med motstånd mot upplevda sekulära influenser i samhället, såsom sekulär humanism, ateism eller sekulära kulturella praktiker.
Det är viktigt att notera att anti-sekularism inte är monolitisk och kan ta olika former i olika sammanhang. Till exempel kan det i vissa fall innebära motstånd mot separationen av kyrka och stat, medan det i andra fall kan innebära motstånd mot sekulära ideologier eller kulturella praktiker. Trots dessa skillnader delar dock alla former av anti-sekularism ett gemensamt motstånd mot att utesluta religion från det offentliga livet och regeringspolitiken.
Hur liknar din politiska övertygelse Anti-Secularism frågor? Ta den politiska frågesporten för att ta reda på det.
